It has been said: time heals all wounds. I do not agree. The wounds remain.
In time the mind, protecting its sanity, covers them with scar tissue and the pain lessens.
But it is never gone.

- Rose Kennedy


En kväll när jag kollade på Criminal mind's så kom det här citatet upp i slutet. Det träffade mig rakt i hjärtat. Jag själv har alltid tänkt att tiden läker alla sår. Men den gör inte det. Jag mår fortfarande lika dåligt som jag gjorde samma dag som mamma dog, och det är över 5 år sen! Jag kommer aldrig må helt bra, jag kommer aldrig bli helt återställd. Det kommer ingen av oss som stod henne nära. Men precis som i citatet så tror jag att hjärnan täcker över såren för att skydda sig själv från att bli helt galen. Tack och lov för det, annars vet jag inte hur man ska kunna överleva en sån här förlust!